Lek är en viktig del för barns utveckling. I leken lär sig barn att kommunicera. Därför är studien baserad på: Syftet är att undersöka om hur barn kommunicerar med varandra genom lek i utomhusmiljön på förskolan. Även hur pedagogerna gör för att bli delaktiga i barns kommunikation genom leken i utomhusmiljön på förskolan. Frågeställning är: Hur kommunicerar barn både yngre och äldre med varandra genom lek i utomhusmiljön på förskolan? Hur pedagoger bli delaktiga i barnens kommunikation i lek utomhus på förskolan?Intervjuer och observationer genomförs utifrån en kvalitativ ansats, där pedagogernas egna tolkningar och erfarenheter kom fram i studien.

Det här är en studie gjord på en småbarnsavdelning där det går nio barn och arbetar två pedagoger. Studiens syfte är att studera hur små barn, 1-2 år, kommunicerar i samspel med varandra och sin omgivning i förskolans miljö.Studiens tillvägagångssätt är en kvalitativ undersökning genom deltagande observation med fältanteckningar. Den tidigare forskning tenderar att i huvudsak studera antingen verbal kommunikation eller samspel, medan min studie in båda aspekterna.Det som framkommit i studien är att pedagogen och omgivningens inverkan är stor för små barns verbala utveckling och deras möjligheter att kunna samspela med andra. Men även att det verbala inte alltid behöver vara enda sättet att kommunicera och förstå varandra. Barnen på avdelningen hade ett eget språk som kom att visa sig väldigt effektivt mellan dem.

BAKGRUND: Tidigare forskning visar att barn lär av och med varandra i många olika situationer genom att använda sig av språk, samspel och kommunikation. Studien utgår från barns samspel i den fria leken.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur samspelet mellan barn går till och hur det sker ett lärande samtidigt.METOD: Metoden i vår studie är kvalitativ, inspirerad av den etnografiska ansatsen som bygger på data från observationer av barn i den fria leken. Studien är gjord på två avdelningar med barn i åldrarna ett till sju år.RESULTAT: Resultatet i denna undersökning visar att barn lär sig inte bara genom kommunikation utan också genom att lyssna, imitera och observera i gemensamma aktiviteter i den fria leken. Lärandet sker på olika sätt. För att detta skall ske krävs det att pedagogen skapar möjligheter och förutsättningar..

Mitt examensarbete handlar om hur förskolebarns samtal med varandra rekonstruerar, samt ger uttryck för genus. Jag utgår från ett socialkonstruktivistiskt, poststrukturalistiskt och i synnerhet ett queerfeministiskt perspektiv. För att möjliggöra detta arbete har jag använt mig av ljudinspelningar och observation som metod, som fångat upp förskolebarns samtal med varandra..

Denna undersökning handlar om lekens betydelse för utvecklande av socialt sampel mellan barn. Vet alla vad lek är och är lek något man kan definiera? Vi har intervjuat barn och pedagoger i förskola och förskoleklass och även observerat barn. Genom lek får barn bearbeta vardagssituationer och världen runt omkring dem. De lär sig att samarbeta och att lyssna på varandra, men även turordning.

Examensarbetets fokus är hur små barn mellan ett till tre år interagerar och samlär tillsammans i svensk förskola. Det övergripande syftet var att undersöka hur de yngsta förskolebarnens samspel, samlärande, kommunikation samt kamratrelationer gestaltas i lek och vardagliga situationer på förskolan. Detta för att öka kunskapen om de yngsta barnens sociala värld tillsammans med andra barn och vuxna i förskolan. En kvalitativ undersökning genomfördes på en småbarnsavdelning med 16 barn, där 7 var flickor och 9 var pojkar. 14 av de 16 barnen var även nyinskolade på avdelningen.

Vårt problemområde är hur den fria leken ser ut på en 1-3 års avdelning ur ett genusperspektiv. Syftet med examensarbetet är att få en större inblick i hur barn leker med varandra och vilken betydelse barns kön har för deras val av lek, lekkamrat och leksaker. De frågor vi har utgått ifrån är: Leker flickor och pojkar oftast med barn av samma kön eller leker de könsblandat? Är flickorna mest i dockvrån och pojkarna mest i bilhörnan och byggrummet? Vad är det för leksaker flickor och pojkar använder? Vad är det för slags lekar som barnen leker när de är könsblandade och var leks lekarna? Vad vi ville veta var hur dessa lekar såg ut när barnen lekte könsblandat jämfört med när de lekte med barn av samma kön. Detta tog vi reda på genom att göra observationer på en förskola med 13 barn, i en av Lunds kranskommuner.

I denna uppsats undersökt vilka likheter och skillnader som finns i texter till barn skrivna av författarna Carl Michael Bellman och Magnus Uggla. Utgångspunkten är att med hjälp av tillfällesdiktens ramar jämföra ett antal av Bellmans dikter med varandra samt att jämföra framför allt vaggvisan med Ugglas text. Inledningsvis granskas texterna enskilt och därefter ställs de mot varandra..

BakgrundBarn kommunicerar dagligen med varandra på förskolan och samspelet mellan barnen utgör en stor del av deras vardag. På förskolorna idag finns det också många barn som inte behärskar det svenska språket. Det har fascinerat oss under hela utbildningen då vi stött på barn i sådana situationer under våra praktikperioder. Den här undersökningen är viktig för att belysa hur barnen samspelar när de inte talar samma verbala språk. Idag finns det inte speciellt mycket forskning kring det här.SyfteVårt syfte med den här undersökningen är att se hur barn samspelar och kommunicerar med varandra i leken när de inte talar samma verbala språk.MetodStudien har genomförts med en kvalitativ metod, då vi använt observationer som redskap.

Studien har gjorts på en avdelning på en förskola som till stor del består av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begränsat gemensamt verbalt språk leker utifrån ett barnperspektiv. För att komma närmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fältanteckningar och informella samtal med pedagogerna på avdelningen. Studien utgår från en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.

Denna undersökning berör högläsning som verktyg i förskolan. Vi väljer att se på högläsning ur ett barnperspektiv. Syftet är att jämföra detta med andra perspektiv, som till exempel pedagogperspektivet, för att upptäcka eventuella likheter och skillnader samt hur de står i relation till varandra. Vår frågeställning är: Hur upplever barn högläsning? Vi har avgränsat oss till att observera och intervjua barn i fyra- till femårsåldern.

Studien har gjorts på en avdelning på en förskola som till stor del består av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begränsat gemensamt verbalt språk leker utifrån ett barnperspektiv. För att komma närmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fältanteckningar och informella samtal med pedagogerna på avdelningen. Studien utgår från en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.

Syftet med denna studien är  att undersöka hur 23 barn i en förskoleklass upplever aktiviteten massage och avslappning under fyra veckor. Undersökningen genomfördes ur ett sociokulturellt perspektiv där barn, lärande och socialt samspel med varandra är i fokus..

Carlsson, Jenni & Jönsson, Sandra (2014). Barns kommunikation och språkutveckling i en mångkulturell förskola. Malmö: Lärarutbildning Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att belysa barns förutsättningar och möjligheter till kommunikation i en mångkulturell förskola. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Hur kommunicerar barn med varandra i en mångkulturell förskola? Hur uppfattar förskollärarna sin kommunikation med barn i en mångkulturell förskola? Och hur uppfattar förskollärarna sitt arbete med att främja barns språkutveckling i en mångkulturell förskola? Undersökningen är gjord på en mångkulturell förskola där observationer är gjorda på två barn i en barngrupp under några tillfällen och intervjuer med fem förskollärare.

Med vårt examensarbete ville vi studera och utveckla pojkars respektive flickors förhållningssätt till varandra. Undersökningen genomfördes under en sju veckors period i en förskoleklass i Luleå. Barngruppen bestod av 14 barn, nio flickor och fem pojkar. Barnen fick genom olika könsrollsrelaterade övningar visa på hur de förhöll sig gentemot varandra. Våra undersökningsmetoder bestod av barn-intervjuer med öppna frågor och barnobservationer.